FRÅGE-REGISTER

  1. Varför får man aldrig samma läkare?
  2. Kan jag sluta med medicinerna efter PTCA?
  3. Finns det andra metoder - laser t.ex?
  4. Kan man göra hur många PTCA som helst?
  5. Blir jag frisk efter PTCA?
  6. Vilka ansträngningar får man göra efter PTCA?
  7. Varför hade min andra PTCA sämre effekt än den första?
  8. Varför fick jag en kula i ljumsken efter PTCA?
  9. Varför svullnar mina ben?
  10. Kommer jag att få kärlkramp igen?
  11. Kan stent flytta sig?
  12. Varför har kranskärls-sjukdomen drabbat mig?
  13. Hur undvika en försämring?
  14. Har kärlkramps-medicinerna biverkningar?
  15. Vilken roll spelar blodfetterna?
  16. När blir by-pass operation aktuell?
  17. Varför är jag mer andfådd efter PTCA?
  18. Varför får jag värk i benen efter PTCA?
  19. Jag vill träna mer men får kärlkramp - vad göra?
  20. Vad betyder de blodprover som man tager i samband med PTCA?
  21. Jag har tidigare haft besvär med magmunnen och så fick jag hjärtinfarkt. Hur skiljer man dessa tillstånd åt?
  22. Vad är en ultraljuds-undersökning av hjärtat och vad ger den för information?
  23. Vad beror mina balanssvårigheter på?
  24. Varför går jag ner i vikt?
  25. Hur länge står sig PTCA-resultatet?
  26. Kan jag minska mina blodtrycksmediciner efter PTCA?
  27. Är det allvarligt med kranskärls-sjukdom?
  28. Kan jag utföra samma aktiviteter efter PTCA-ingreppet som före?
  29. Hur förbättrar hjärtmedicinerna mitt tillstånd?
  30. Varför måste jag vänta så länge på operation?
  31. Varför kommer läkarintygen så sent till Försäkringskassan?
  32. Hurlänge kan man ha ett stent i kranskärlet utan att känna av det?
  33. Vilka är fördelarna med och biverkningarna av kolesterol-sänkaren Zocord?
  34. Jag känner att mitt hjärta slår oregelbundet-vad skall jag göra?
  35. Vart ringer jag om jag får ont i bröstet?
  36. Varfinns närmaste "kom-igång-grupp"/"Hjärtgympa"?
  37. Vilka kontroller gör man efter PTCA?
  38. Vad är lämplig föda?
  39. Kan jag genomgå andra hjärt/kärl-operationer efter detta?
  40. Hur skall jag leva?
  41. Hur minskar jag risken för återfall efter PTCA?
  42. Varför finns det ingen som kan sammanfatta mina problem?
  43. Hur stor är risken att få hjärtinfarkt/kärlkramp och varför är det så vanligt?
  44. Vilken roll spelar ålder för hjärtinfarkt?
  45. Vad spelar stress för roll vid hjärtinfarkt?
  46. Hur mycket alkohol kan man dricka? Är whisky bra?
  47. Vilken roll spelar ärftligheten för hjärtinfarkt?
  48. Varför finns det ingen som kan sammanfatta mina problem?
  49. Varför finns det ingen som kan sammanfatta mina problem?
  50. Varför finns det ingen som kan sammanfatta mina problem?

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

Följande och fr.o.m.nu inkommande frågor kommer att besvaras snarast

Återvänd till första sidan


Varför får man aldrig samma läkare?

Läkare har, precis som andra löntagare, semester och ledighet vid större helger, då de inte är i tjänst.Dessutom deltager de flesta läkare, särskilt yngre läkare, i ordinarie jourverksamhet. Enligt lagen skall jourpersonal ges tillfälle till vila efter jour vilket innebär vila i hemmet.Ju oftare man är jour, ju mer kommer man att vara borta från ordinarie sjukvård.
Utöver dessa ledigheter tillkommer för läkare andra uppdrag då de är borta från sin ordinarie arbetsplats. Ett viktigt sådant uppdrag är den ständiga vidare-utbildning som är absolut nödvändig för att patienter skall få den bästa möjliga behandlingen. Läkare är därför i varierande utsträckning bortresta på olika kurser.
Andra vanliga uppdrag är av administrativ natur där läkare i chefsposition måste sitta med i olika möten för att planera sjukvårdens utformning.
På universitets-sjukhus ingår det i varje läkares arbetsuppgift att ägna sig åt forskning. Denna verksamhet kräver avsatt tid för planering av vetenskapliga försök, skrivande av ansökningar om ekonomiska medel, deltagande i kongresser som avhandlar forskarens special-område etc.Sammanlagt kan det under ett år bli ganska lång tid som en läkare inte är anträffbarför sina patienter.
Givetvis försöker man att arrangera ledigheter så att de blir så lite störande för sjukvården som möjligt och så att vikarier kan ersätta den som är borta. Helt störningsfritt för patienterna kan det nog aldrig bli.

Åter till fråge-menyn
Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Kan jag sluta med medicinerna efter en ballong-vidgning?

De flesta patienter som skall genomgå ballong-behandling, står redan på olika mediciner för att förebygga kärlkramps-anfall, såsom betablockerare (t.ex.Seloken,Metoprolol, Atenolol, Tenormin etc), calciumhämmare (t.ex. Cardizem, Adalat, Plendil etc), långverkande nitroglycerin (t.ex. Imdur; Monoket, Fem-mono, Ismo etc) samt snabbverkande nitroglycerin som man intager när man får eller vet att man kommer att få bröstsmärtor såsom Nitromex, Nitrolingual, Suscard etc.
Eftersom det finns en viss återfallsrisk under de fösta månaderna efter en ballongbehandling, så brukar man inte sätta ut medicinerna omedelbart. Flera av de mediciner som man har före ballongbehandlingen kan vara avsedda för annat än kärlkrampen och då skall man fortsätta med dem även efter en lyckad ballongbehandling.Sådan medicinering är t.ex.betablockerare eller calciumhämmare för blodtrycket eller för hjärt-rytmrubbningar, flerårig behandling med betablockerare och acetylsalisylsyra (Trombyl, Albyl minor etc)efter hjärtinfarkt samt givetvis kronisk medicinering för sockersjuka (Diabetes) eller höga blodfetter.
Vissa mediciner insättes i samband med ballongbehandlingen ,t.ex. medel som motverkar blodets levringsförmåga, speciellt efter inläggning av metallnät (Stent), såsom Ticlid, Plavix etc. Dessa mediciner skall tagas enligt ordination, ofta under fyra veckor efter ballongbehandlingen.
Utvecklingen på detta område går mycker snabbt.Det är ofta först en månad efter ballongbehandlingen som man tager ställning till vilka mediciner som kan tagas bort. Ärkärlkrampen borta kan man som regel taga bort de mediciner som avser att förebygga kärlkrampsanfall.

Åter till fråge-menyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Finns det andra metoder än ballong, t.ex laser, som är bättre än ballong?

Den första metod man använde när dr. Andreas Grunzig med ballong-behandling (PTCA=percutan transluminal coronar angioplastik) i Zürich 1974 , och som således är den metod man har längst erfarenhet av, var och är vanlig ballong. En sådan ballong är vanligtvis 20 mm lång och har i uppblåst skick en diameter på 1,5 - 4,0 mm.Man väljer ballong-storlek efter behov.Under senare år har flera nya tekniker för att behandla kranskärls-förträngningar med ett minimalt ingrepp via ett blodkärl (PTCA) utvecklats.
Den första förbättringen var stent som kom 1986(?) och som innebär att ett rörformat nät av rostfritt stål ligger ihopfällt utanpå ballongen och när den blåses upp, tryckes nätet upp mot kärlväggens insida. När trycket i ballongen minskas till 0, stannar metallnätet kvar i utspänt läge som en slags armering.Ballongen kan därefter tagas bort och nätet blir kvar. Vid behov kan man gå ut med en styvare ballong och göra en efteruppblåsning i stentet så att det trycks upp ännu bättre mot kärlväggen.Metallnätet förhindrar den återfjädring som man oftast får direkt i ett blodkärl efter vidgning. På det sättet har stent minskat den genomsnittliga risken för återfall till ungefär hälften, d.v.s.i runda tal från 30-40% till 10-20%.En annan orsak till återfall efter PTCA är att muskelceller i kärlets inre lager börjar att tillväxa som en ärr-reaktion på den väggskada som ballongbehandlingen åstadkommer. Denna s.k.restenos som kan leda till återfall inom 6 månader hindras inte av stent.Andra PTCA-metoder, som inte har visat sig vara överlägsna ballongbehandling och stent är :
1. "Cutting balloon". Små knivblad har monterats på ballongen så att förträngningen i kranskärlet snittas upp när ballongen expanderas under uppblåsningen.
2. "Rotablator". I stället för ballong föres en roterande kabel med en kula i toppen ut i kranskärlet, förbi förträngningen och åderförkalkningen borras bort till mikroskopiskt stoft med en borrhastighet på över 100 000 varv per minut. Metoden anses bra mot kraftigt förkalkade förändringar i smala kranskärl. Vibrationerna i blodkärlet p.g.a. rotationen kan utlösa kärlspasm och nödvändiggör tillförel av nitroglycerin under proceduren.
3. "Avhyvling av åderförkalkning (Atherectomi)" Med denna metod för man ut i kranskärlet en metallhylsa, inuti vilken ett skärande knivblad kan fåsatt röra sig fram och tillbaka.Hylsan har en öppning i sidan och genom att, med uppblåsning av en ballong, trycka öppningen mot förträngningen , kan man göra upprepade avhyvlingar av förträngningen. Med denna metod kan man dessutom studera åderförkalknings-matrialet som man får ut.
4. "Laser" Genom att föra ut i kranskärlet en laserkälla i stället för en ballong, kan man med laserenergi bränna bort åderförkalkningen som förångas till vattenånga.Problemet med denna metod är att kunna rikta energin så att inte friska delar av kärlet förstörs. Man har noterat viss framgång med denna metod när det gäller att bränna sig igenom kranskärl där ett totalstopp har utvecklats.
5."Behandling med joniserande strålning"(Brachyterapi) Genom att föra ut en radioaktiv strålkälla i området för förträngningen och bestråla området antingen efter ballongvidgning eller efter stentimplantation, har man funnit att återfalls-frekvensen kan minskas.Långtids-effekterna av strålningen är dock inte helt klarlagda.
6."Impregnerade stents".Genom att impregnera ett stent med läkemedel som motverkan återfall av förträngningen kan man åstadkomma en lokal, positiv effekt. Denna typ av behandling har visat lovande resultat men erfarenheterna är än så länge allt för kortvariga för att man skall kunna värdera hur bra denna typ av behandling är på lång sikt.
Sammanfattningsis kan man säga att ingen vetenskaplig undersökning av ovannämnda metoder har visat att metoden är överlägsen vanlig ballong-behandling, eller ballong i kombination med stent på lång sikt.

Åter till fråge-menyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Kan man göra hur många ballong-behandlingar som helst?

I princip kan man göra hur många ballong-behandlingar som helst. Är det så att man får återfall med återkomst av förträngningen på samma ställe, inom 6 månader, gång på gång, så får man efter 3-4 försök överväga by-pass kirurgi. Det är ett mer komplicerat ingrepp med längre konvalescenstid men med mycker goda resultat. Du kan räkna med att med mer än 90% sannolikhet bli helt återställd. Om återfallet efter ballong-behandling kommer först efter sex månader och speciellt om det är en ny förträngning som ligger bakom symtomen och det ser bra ut vid den ursprungliga förträngningen så är det troligt att en ny ballong-behandling kommer att leda till långvarigt bra resultat.
I princip är det bra att behandla alla tillgängliga förträngningar med PTCA och skjuta på by-pass kirurgi så länge som möjligt eftersom ett återfall är lättare att behandla efter PTCA än efter by-pass kirurgi. Man strävar alltså efter att så länge som möjligt ha alternativet by-pass kirurgi "i bakfickan".
Återfall efter by-pass kirurgi är relativt svårt att behandla med ny operation, och följaktligen är det vanligt att man vid sådana återfall försöker lösa problemet med PTCA.

Åter till fråge-menyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Blir jag frisk efter ballong-behandling?

Det är högre risk för återfall efter PTCA än efter by-pass operation. I gengäld är man uppe på benen och mår bra redan dagen efter PTCA-ingreppet. Man behöver sällan vara sjukskriven mer än några dagar (om man inte har haft en hjärtinfarkt i samband med ingreppet).Grovt sett kan man säga att återfallsrisken var ungefär 30% tidigare men idag med stent-behandling är omkring 10-15%. Det beror på hur stort krlet är, om man har diabetes, hur förträngningen sitter etc.Återfall visar sig som regel inom 6 månader efter ingreppet och uppträder som kärlkramp på nytt. Vid ballong-behandling av återfall har man åter c:a 60-70% chans till bestående bra resulttat. Man har således 9 chanser av 10 att med en till två behandlingar bli bra under flera år framåt.Mycket forskning läggs ner på att förhindra återfall. Kan man så småningom lösa det problemet så kommer naturligtvis resultaten att förbättras dramatiskt.

Åter till fråge-menyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vilka ansträngningar får man göra efter PTCA?

I princip mår hjärtat bäst av att arbeta för fullt och har fullt flöde i kranskärlen, även efter PTCA. Eftersom man har ensårig yta i kranskärlet som kan göra det mer spasmbenäget än vanligt och eftersom man nyligen är punkterad i pulsådern i ljumsken, så rekommenderas en viss försiktighet de första dagarna. Redan dagen efter PTCA kan man som regel ta en stilla prommenad på några hundra meter ute på plan mark.Nästa dag kan man öka ansträngningen till gång i mindre backar och trappor.Tredje dagen kan man börja leva som vanligt och ta i så mycket som man har gjorttidigare. Även sexuell aktivitet kan återupptagas efter tre dygn.Man bör undvika tunga lyft de första tre dygnen efter PTCA.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför kände jag mig så frisk efter den första PTCA:n men inte efter den andra och ännu sämre efter den tredje?

PTCA är en metod med fördelar och nackdelar jämfört med bypass operation. Fördelar är att behandlingen som regel är förhållandevis enkel för patienten och att man är på benen och t.o.m. arbetsför bara efter några dagar. Den stora nackdelen är att förträngningen och därmed kärlkrampen kan komma tillbaka efter vidgning. Det är viktigt att komma ihåg att med dagens PTCA metoder blir åtta av tio patienter varaktigt av med sin kärlkramp. Men på två av tio patienter måste man göra en ny behandling p.g.a.återfall. Oftast är även dessa återfall relativt lättbehandlade och ger varaktiga positiva resultat.
Det förhållande att man tvingas göra flera PTCA-behandlingar talar för att vissa komplikationer förelåg vid den första behandlingen. Det kan t.ex.ha varit så att förträngningarna satt så till att de var svåra att behandlade t.ex. vid ett förgreningsställe. Det kan då tänkas att man inte fick det helt bra första gången men ändå så pass hyggligt att patienten blev av med sina kärlkrampsbesvär. Vid återfall blir det sedan allt svårare att få ett tillfredsställande resultat. Genom att anlägga ett metallnät (stent) i området kan återfallsrisken halveras. Skulle man ändå få ett återfall i stentet så vet vi att det är mycket svårt att då få bra resultat.
PTCA är en behandling vid en viss tidpunkt av en sjukdom (åderförkalkning hjärtats kranskärl) som långsamt fortskrider. Sjukdomen kan så småningom drabba så små kärl att man inte kommer åt dem med vare sig PTCA eller bypass kirurgi. Detta drabbar fr.a.diabetiker och kan vara en orsak till att man inte blir bra av ett nytt ingrepp. Som tur är så finns det då effektiva smärtminskande metoder att tillgripa.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Den kula som jag fick i ljumsken efter PTCA - vad beror den på och går den bort?

Den vanligaste orsaken till en kula i ljumsken efter PTCA är en blödning som avstannar inom några timmar, är måttligt stor och försvinner efter några veckor utan att lämna några men efter sig. PTCA doktorn sticker i pulsådern i ljumsken och lägger in ett tunnt plaströr via vilket han/hon sedan kan föra ut och in de olika slangar och andra instrument som behövs för ingreppet utan att behöva sticka fler gånger. Detta plaströr täpper som regel till hålet i blodkärlet så att inget blod sipprar ut bredvid, trots att det är högt tryck i pulsådern. Om det var svårt att träffa pulsådern vid första sticket så kan det tänkas att man åstadkom flera småhål i kärlet och genom dem kan det läcka under proceduren eftersom plaströret inte täpper till dessa hål.
Den vanligaste tidpunkten för blödning är dock när man några timmar efter PTCA skall taga bort plaströret ur blodkärlet och anlägga tryckförband. Det händer då ibland att trycket inte kommer rakt över punktionsstället utan strax bredvid varvid det kan fortsätta att småblöda ur kärlet och en blödning ansamlas runt kärlet. Detta är ofarligt och kommer att försvinna utan spår. Ibland kan man känna en lite ärrbildning som en förhårdnad i ljumsken under flera månader.
Någon enstakaa gång bildas en blodfylld håla utanför kärlet med kommunikation till kärlet. Från kärlet pumpas då blod ut och in i hålan. Detta är en allvarligare komplikation men brukar framgångsrikt kunna behandlas med hårt tryck mot hålan samtidigt som man kontrollerar resultatet av behandlingen med ultraljud från utsidan. Trycker man ihop blodhålan under några timmar så upphör blodflödet ut i hålan som regel och denna behandling räcker. I mycket sällsynta fall får man inte stopp på flödet och måste då operera, vilket är ett ganska stort ingrepp som kommer att förlänga sjukhusvistelsen med c:a en vecka.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför svullnar mina ben och vad skall jag göra ?

Det finns många olika orsaker till svullna ben, den vanligaste är rubbad cirkulation i venerna i benen som en följd av inre eller yttre åderbråck, speciellt om svullnaden är olika uttalad i höger och vänster ben. Sannolikt bidrager övervikt och stillastående arbete till utvecklingen av denna åkomma som alltså inte har någonting med hjärtsjukdom att göra. Vätskan i blodet i venerna pressas p.g.a.högt tryck och skador på venerna ut i omgivande vävnader.Behandlingen är operation av åderbråcken och tillfällig symtomlindring kan uppnås genom att ha benen i högläge under natten och använda åderbråcksstrumpor under dagen. S.k.vätskedrivande mediciner minskar svullnaden men angriper ju inte orsaken och är därför olämpliga som långtidsbehandling.
En mindre vanlig orsak till bensvullnad, fast en viktig sådan, är kronisk hjärtsvikt. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa runt blodet effektivt i kroppen varför trycket stiger i venerna med svullnad som följd, oftast av samma grad i båda benen. Hjärtsvikt kan bero på skador på hjärtat i samband med en eller flera hjärtinfarkter, klaff-fel, otillräckligt behandlat högt blodtryck i stora eller lilla kretsloppet (se Introduktion) eller hjärtmuskelskada av oklar orsak. Här bidrager vätskedrivande behandling till att det försvagade hjärtats arbete minskar och är således en viktig behandling.
Bensvullnad bör föranleda kontroll hos läkare på vårdcentral i första hand och om hjärtsjukdom misstänkes som orsak så bör man bli föremål för noggrann hjärtundersökning på sjukhus.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Kommer jag att kunna få kärlkramp igen?

Grovt sett blir 70-80 % av patienterna som genomgår PTCA besvärsfria under mer än ett år och ofta under flera år. De som återfaller kan som regel behandlas med ny PTCA med nästan lika goda resultat. Med inplantation av metallnät (stent) har risken för återfall minskat till 10-20 %. Varför får då inte alla stent? Delvis beror det på att stent inte helt förhindrar återfall och återfallen i stent är mycket svårbehandlade. Det råder ingen enighet internationellt om vilka förträngningar som skall stent-behandlas. Det finns studier som talar för att förträngning i stora kranskärl ( mer än 3 mm i diameter) inte behöver stent, resultatet blir bra ändå. Åter andra studier påstår att i små kärl (mindre än 2.5 mm i diameter) blir resultatet sämre, oavsett om man använder stent eller inte.
Som svar på frågan kan man grovt svara att risken för att återfå kärlkramp efter en PTCA är c:a 20% och efter två PTCA av samma förträngning bara 5% men det beror lite på hur förträngningen ser ut.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Kan inplanterat metallnät (stent) flytta sig?

Nej!Under första veckan efter PTCA växer slemhinna (intima=det innersta lagret av vävnad i ett blodkärl) över stentet och bidrager på så sätt till att stentet kommer att ligga inne i kärlväggen som en armering.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför har kranskärls-sjukdomen drabbat mig?

Detta är en fråga i nobelprisklassen. Kort kan man säga att s.k.risk-faktorer bidrager till att vissa människor drabbas mer av åderförkalkning än andra. Sådana riskfaktorer som ökar risken för åderförkalkning och därmed också risken för kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärnblödning och propp i hjärnan samt kärlkramp i benen med s.k.fönstertittar-sjuka är många. Det mest undersökta är ärftlighet, rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, sockersjuka (diabetes), stillasittande livsföring, dåliga kostvanor. Man vet att det måste finnas riskfaktorer som vi inte känner till eftersom många patienter som drabbas av hjärtinfarkt helt saknar kända riskfaktorer. Möjligen spelar hormonella och genetiska faktorer en viktig roll vilket antyds av att män drabbas mer än kvinnor.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur skall jag undvika en försämring?

De enda metoder man känner till är att påverka de kända riskfaktorerna i gynnsam riktning. Det innebär att omedelbart sluta röka (Inte minska rökningen utan sluta!! Rökare som drabbats av hjärtinfarkt kan halvera sin fortsatta risk för nya hjärtinfarkter och död genom att sluta röka. Det är således aldrig för sent!!), kontrollera kolesterol, blodtryck och blodsocker hos distriktsläkaren och noggrannt följa ordinationer. Skaffa dig kostinformation på sjukhus eller hos din "husläkare" och följ den. Du kommer att märka att det är inga konstiga matrekommendationer som du måste följa utan ganska ordinär kost med tonvikt på nyttigheter som fisk, grönsaker och frukt. Aktivera dig fysiskt men "knäck" dig inte. Målet bör vara minst 30 minuters fysisk aktivitet, minst tre gånger per vecka. Graden av aktivitet måste anpassas så att du gillar vad du gör, allt ifrån rask prommenad till joggning. Du kommer att märka att konditionen förbättras påtagligt inom 1-2 månader.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Har mina mediciner mot kärlkramp biverkningar?

De vanligaste medicinerna mot kärlkramp är kortverkande nitroglycerin( Nitromex, Nitrolingual ), långverkande nitroglycerin (Imdur,Femmono, Ismo), betareceptor-blockerare (Seloken, Metoprolol, Atenolol, Tenormin), calcium-hämmare (Cardizem, Plendil). Kortverkande nitroglycerin är en c:a 100 år gammal medicin som vidgar blodkärl i kroppen, inklusive kranskärlen, och som kan ge upphov till huvudvärk och blodtrycks-sänkning med yrsel och svimning p.g.a. kärlvidgningen men som inte har biverkningar på lång sikt.Långverkande nitroglycin har samma effekter och biverkningar som kortverkande nitroglycin men inte så kraftiga då effekten är långsamt insättande. Intager man långverkande nitroglycerin flera gånger per dygn kan preparatets effekt avtaga p.g.a. att kroppen blir tillvand.
Betablockerare åstadkommer förlångsamning av pulsen och en sänkning av blodtrycket. Ibland ser man att dessa effekter blir mer uttalade än önskvärt med trötthet och yrsel som följd och man får minska doserna. Andra biverkningar av betablockerare är depression, insomningsbesvär och mardrömmar samt impotens. Även mag-tarm-besvär förekommer. Som regel försvinner biverkningarna när dosen minskas eller preparatet utsättes. Kaciumhämmare har mycket få biverkningar men långsam puls, lågt blodtryck och yrsel kan förekomma. Vissa preparat kan ge upphov till fotsvullnad. Vad man vet ger inte något av dessa preparat upphov till allvarlig påverkan på andra organ och de biverkningar som kan uppträda, försvinner när man slutat med medicinen.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad spelar blodfetterna för roll för min sjukdom ?

Vid hjärtsjukdom brukar man kontrollera nivåerna av olika fetter i blodet eftersom man vet att vissa rubbningar medför en ökad risk för åderförkalkning i blodkärlen. Man brukar mäta nivåerna av kolesterol, triglycerider, HDL(transportproteiner med hög täthet) och LDL(transportproteiner med låg täthet) och högt kolesterol. triglycerider och LDL innebär ökad risk för åderförkalkning medan högt HDL (=det goda kolesterolet) är gynnsamt. I flera stora internationella studier har man klart visat att läkemedel som sänker kolesterol (statiner), också leder till en bättre överlevnad.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


När rekommenderar man by-pass operation och när rekomenderar man ballong-behandling?

När man började med ballong-behandling (PTCA) i slutet på 70-talet så valde man ut patienter med endast en enda symetrisk förträngning i ett stort kranskärl. Med förfinade instrument framför allt vad gäller ballonger och tillkomsten av metallnät har man kunnat PTCA-behandla allt mer komplicerade fall av kranskärls-sjukdom. Det är idag inte ovanligt att man tar sig an patienter med två till tre förträngningar i ett kranskärl och även flera förträngningar i två kranskärl.
Även totalt stopp i ett kranskärl kan numera PTCA-behandlas med hygglig framgång. Om sjukdomen finns i alla de tre huvudgrenarna, d.v.s. höger kranskärl samt vänster kranskärls främre och bakre gren, så lutar det dock åt by-pass operation eftersom den totala återfallsrisken adderas för varje PTCA-behandlad förträngning. Vid sammanlagt 3-4 förträngningar får man räkna med återfall på något ställe på en bra bit över 50%. Har patienten diabetes eller andra komplicerande faktorer så är by-pass operation att föredraga redan vid 2-3 förträngningar.
Har patienten både klaff-fel som bör åtgärdas och kranskärlsjukdom så utföres klaffoperationen och by-pass operation i samma seans.
En specienll grupp av patienter som ofta rekommenderas PTCA är de som tidigare har genomgång by-pass operation och som har återfått sin kärlkramp. En andra, och i ännu högre grad en tredje by-pass operation, innebär större risk och sämre resultat än den första operationen. Ofta fungerar något av de blodkärl som kirurgen har opererat in, t.ex neddragningen av den artär som man har på bröstkorgens insida. Vid en ny operation riskerar man att förstöra det som trots allt fungerar och kanske ställa patienten i ett ännu sämre läge än utan operation. Det är inte ovanligt att ett PTCA-ingrepp på ett enda ställe, antingen i patientens egna kranskärl eller i något av de inoperade kärlen, kan lösa problemet och göra patienten fri från kärlkramp på nytt.
Ibland är kranskärls-anatomin så ogynnsam, t.ex. mycket smala och förkalkade kärl, att by-pass operation inte är tekniskt möjligt. Man kan då som en sista utväg försöka med PTCA även om dessa patienter som regel inte heller är idealiska för ballong-behandling.
När varken by-pass operation eller PTCA är möjliga, finns numera flera effektiva smärtlindrande metoder att tillgripa.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför har jag blivit andfådd efter ballong-behandlingen?

Det finns många olika orsaker till andfåddhet. De vanligaste orsakerna som har med hjärtat att göra är hjärtsvikt (försvagad pumpförmåga, oftast orsakad av tidigare hjärtinfarkter eller klaff-fel ) och kärlkramp som inte yttrar sig som bröstsmärta utan som tryck i bröstet och andnöd. Det kan vara så att du före PTCA hade hjärtsvikt-symtom men du tänkte inte på det därför att bröstsmärtorna dominerade. När PTCA har eliminerat bröstsmärtorna så känner du nu av de andra symtomen. Befriad från kärlkramp kan man ju anstränga sig mer och då känner du ännu tydligare andra sjukdomssymtom och även dålig kondition som är en annan orsak till onormal andfåddhet.
Blev du klart förbättrad av PTCA men andfåddheten har sedan kommit smygande så kan det vara så att du har återfallit i kärlkramp men dina besvär har ändrat karaktär. Ett arbetsprov (cykeltest) med ekg-tagning kan ofta avslöja vad som har hänt. Ibland får man gå vidare med ytterligare en kranskärls-röntgen för att få klarhet.
Lungsjukdomar som astma och emfysem ger ju upphov till andnöd men dessa sjukdomar känner man ju oftast till om man har och det är ganska otroligt att de har tillkommit efter PTCA.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför har jag fått värk i benen efter ballong-behandling?

En vanlig orsak till värk i vaderna i samband med prommenad som släpper i vila (s.k.fönstertittarsjuka) är åderförkalkning i de artärgrenarsom avgår från stora kroppspulsådern i nedre delen av buken och fortsätter ner i benen och försörjer fr.a.benmuskulaturen med syre och näringsämnen. Har man åderförkalkning i hjärtats kranskärl, så har man det inte så sällan också i andra artärer.
Att man känner av fönstertittar-sjuka just efter PTCA kan bero på att man tidigare inte har gått så raskt p.g.a. kärlkrampen i bröstet och när den blir bättre kan man öka prommenadtakten och känner då istället av kärlkrampen i benen. Har man varit handikappad av kärlkramp i bröstet under lång tid, kanske flera år, så har man naturligvis tappat konditionen och muskelstyrkan i benen ordentligt. När man sedan blir botad från kärlkrampen av PTCA och kommer igång med ordentliga prommenader så kan man helt enkelt få muskelvärk i benen.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Jag vill träna men får kärlkramp - vad göra?

Kärlkramps-smärtan uppträder vid syrebrist i hjärtats muskulatur och är ett varningstecken som man skall taga på allvar. Behandlingen akut är att minska syreförbrukningen genom att avbryta pågående fysisk aktivitet och helst lägga sig ner för att vila maximalt. Man bör också ta nitroglycerin som hjälper till att minska syreförbrukningen.
Det kan vara direkt farligt och kan utlösa hjärtinfarkt om man fortsätter eller ökar den fysiska aktiviteten.Får man ovanstående symtom vid minsta ansträngning så gör man klokt i att undvika träning helt och hållet.
Får man kärlkramp först vid tyngre ansträngning så kan man deltaga i träningsprogram som ligger på en sådan nivå att kärlkramp inte utlöses. Sådan försiktig träning kan t.o.m. bidraga till att nya små kranskärl växer in i det dåligt försörjda området i hjärtatoch förbättrar sjukdomen.
Man kan också intaga nitroglycerin före en planerad ansträngning och på så sätt genomföra en tränings-prommenad som man inte skulle ha klarat utan nitroglycerin.
För mer bestående behandling av kärlkramp får man dock rekommendera skärpt läkemedelsbehandling, ballongbehandling eller by-pass operation.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad betyder de blodprover man tager i samband med PTCA?

Vilka rutinprover man brukar taga i samband med ankomst till sjukhus i allmänhet eller speciellt vid PTCA varierar från sjukhus till sjukhus.Följande prover tages ofta före och efter PTCA-behandling :

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Jag har tidigare haft besvär med magmunnen och så fick jag hjärtinfarkt. Hur skiljer man dessa tillstånd åt?

Besvär med magmunnen beror som regel på att övergången mellan matstrupen och magsäcken inte håller tätt. Magmunnen som ligger precis vid matstrupens passage genom diafragma (den muskelplatta som skiljer bröst-från buk-hålan) kan vara säte för ett bråck där en del av magsäcken är uppdragen ovanför diafragma. Resultatet blir att den sura magsyran kan rinna upp i matstrupen och förorsaka halsbränna och värk i nedre delen avbröstkorgen eller övre delen av magen. Dessa besvär kan vara svåra att skilja från hjärtbesvär såsomkärlkramp och t.o.m.hjärtinfarkt. Det är dock typiskt att magbesvären ofta kommer i samband med måltid, att de är förenade med halsbränna och sura uppstötningar, att man samtidigt är öm vid tryck mot övre delen av magen och att mjölk eller Novalucol omedelbart lindrar besvären.
Om varken mediciner mot magkatarr eller kärlkramp hjälper akut bör man taga ambulans till sjukhus för att få sitt ekg kontrollerat.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad är en ultraljuds-underökning av hjärtat och vad ger den för information?

Vid en ultraljuds-undersökning utsändes från en sändare (transducer) som hålles mot skinnet, en ultraljudsstråle (så hög frekvens att ljudet inte är hörbart).Strukturer som har avvikande täthet från omgivningen reflekterar ljudet tillbaka till transducern , t.ex. hjärtsäck, hjärtklaffar, blod och en rörlig ekobild av hjärtats olika strukturer presenteras på en dataskärm.Som regel är det en snabb, ofarlig och smärtfri undersökning som ger information om t.ex.ev.vätska i hjärtsäcken, hjärtmuskulaturens och hjärtkammrarnas rörlighet, funktionen av hjärtklaffarna, ev.skador på stora kroppspulsådern etc. Ger mycket viktig information för diagnos och behandling.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad beror mina balans-svårigheter på?

Kroniska balansproblem har oftast inte med hjärtsjukdom att göra utan är oftare ett symtom på sjukdom i hjärnan eller i balansorganet i innerörat. Detta gäller speciellt om "yrseln" har rotations-karaktär, d.v.s.det känns som om omvärlden roterar, och om "yrseln" förligger även i liggande ställning.
Om "yrseln" uppträder bara i stående eller vid uppresning och har karaktären av svimnings-känsla, så kan det bero på lågt blodtryck. Även patienter som har högt blodtryck men fått alltför kraftigt verkande blodtrycksmediciner kan drabbas av denna "yrsel".
Korta attacker av medvetande-rubbning, speciellt så uttalade att man plötsligt förlorar medvetandet och ramlar omkull, kan bero på hjärtrytm-rubbningar. Antingen kan hjärtat skena iväg för fort och det behandlar man med läkemedel eller också går hjärtat periodvis för långsamt och då är "pace-maker" den lämpligaste behandlingen.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför går jag ner i vikt?

Viktnedgång p.g.a.hjärtsjukdom är ovanligt och inträffar som regel först efter långvarig svår hjärtsvikt. Det vanligaste är i stället viktuppgång p.g.a.vätskeansamling i buken och i benen.Vissa läkemedel, speciellt digitalis (Digoxin, Lanacrist, Digitoxin), kan ge upphov till aptitlöshet och illamående med viktnedgång som följd. Överdosering av urindrivande mediciner kan ibland ge upphov till intorkning med törst och viktnedgång som följd. Oförklarlig viktnedgång kan ibland bero på andra sjukdomar än hjärtsjukdom, t.ex. diabetes eller elakartad tumör, och bör utredas på sjukhus.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur länge står sig PTCA-resultatet?

Återfall med ny förträngning och kärlkramp sker vanligen, om det sker, under de närmaste 6 månaderna efter ingreppet. Återfallet har i huvudsak två orsaker : 1. Återfjädring av vävnaden i kranskärlet.
2. Tillväxt av nya celler i kärlets inre lager, som en reaktion på det våld som vidgningen innebar, alltså en slags överdriven ärrbildning.Det är alltså inte åderförkalkningen som accelererar.
Risken för återfall beror på flera faktorer :
1. Mindre risk ju större kranskärl, eftersom ett kranskärl med stor diameter tål bättre än ett smalt att förträngas. Det finns mer utrymme att ta av.
2. Vänster kranskärls främre gren anses ha större benägenhet för återfall är de andra kranskärlen.
3. Individuella faktorer - vissa patienter återfaller lättare än andra.
4. Diabetes.
Innan man hade tillgång till metallnät (stent), var återfallsrisken inom sex månader ungefär 30-40%. Med stent halverades risken till c:a 15-20%.Därför användes stent vid de flesta vidgningar. Det är dock tveksamt om stent minskar risken för återfall i små kranskärl (mindre än 3.0 mm i diameter), där risken generellt är ökad.
Andra metoder än ballong/stent, t.ex. laser, borr eller hyvel, har inte minskat risken för återfall. Försök pågår med radioaktiva stent och läkemedelsimpregnerade stent.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Kan jag minska mina blodtrycks-mediciner efter PTCA?

Sjukdomen Högt blodtryck är en sjukdom vars orsaker som regel sitter längst ute i de små artärgrenarna i kroppen (prekapillärer). Mekanismen som leder till hjärtsjukdom är att hjärtat tvingas pumpa blodet mot ett förhöjt artärtryck vilket på lång sikt skadar hjärtat. Orsaken till det höga blodtrycket är mestdels okänt men sitter aldrig i hjärtat. Även andra organ som hjärna, ögon, njurar drabbas av det höga blodtrycket.
Ingrepp i hjärtat, som vid ballongbehandling, by-pass operation eller klaff-operation påverkar som regel inte blodtrycket. Har man högt blodtryck före operationen så har man det också efter operationen. Därför måste man nästan alltid fortsätta med blodtrycks-medicinen efter en hjärtoperation.Efter hjärtinfarkt händer det att samspelet mellan hjärtat och artärerna ändras så att blodtrycket tillfälligt blir lägre och därför blir behovet av blodtrycks-mediciner tillfälligt lägre. Andra mediciner, t.ex.de mot kärlkrampsbesvären, kan man som regel helt sluta med efter ingreppet.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Är det allvarligt med kranskärls-sjukdom?

Åderförkalkning som förtränger hjärtats kranskärl leder så småningom till att för lite blod kommer fram till den del av hjärtmuskeln som försörjs av det aktuella kranskärlet.Om det blir totalt stopp i kärlet leder det ofta till akut hjärtinfarkt med en definitiv skada på den aktuella delen av hjärt- muskeln.Denna del av hjärtat läker med ärrbildning men det blir inte någon ny muskulatur i området. Blir denna skada stor så nedsättes hjärtats pumpförmåga och man drabbas av hjärtsvikt. I det akuta skedet av en hjärtinfarkt kan livshotande rubbningar av hjärtrytmen uppträda. Hjärtinfarkt är således ett allvarligt och livshotande tillstånd.
Kärlkramp är däremot visserligen plågsamt men sällan livshotande eftersom ingen permanent skada uppträder under kärlkramps-anfallet. Det allvarliga med kärlkramp är att det signalerar att man har åderförkalkning i hjärtats kranskärl, som kan utvecklas till hjärtinfarkt.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Kan jag utföra samma aktiviteter efter ingreppet som jag kunde före?

Det vanligaste handicapet vid kranskärlssjukdom är bröstsmärtor vid ansträngning, ibland t.o.m. vid psykisk upprördhet och i samband med måltider. Dessa besvär kan man räkna med att slippa efter by-pass operation eller en ballongbehandling och därmed förbättras ens förmåga till fysisk aktivitet avsevärt. Andra besvär som trötthet, andnöd eller tryck i bröstet kan bero på tidigare hjärtinfarkter eller tillstånd av kronisk natur, och kan finnas kvar efter ett ingrepp.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur förbättrar hjärtmediciner mitt tillstånd?

Smärtor i bröstet (kärlkramp) beror på syrebrist i en del av hjärtmuskeln, oftast beroende på en förträngning (åderförkalkning) i det kranskärl som skall försörja området med syrerikt blod.Därför kommer ofta besvären när syreförbrukningen i hjärtat ökar, t.ex. vid fysisk ansträngning eller psykisk stress. Högt blodtryck med ökad utspänning an hjärtkamrarna kan också utlösa kärlkramp.
Lindring av besvären åstadkommes genom att med läkemedel minska syreförbrukningen och/eller öka blodtillförseln till det drabbade området.
De vanligaste läkemedlen mot kärlkramp är betablockerare (Seloken, Tenormin, Kredex, Inderal, Aptin mm), calcium-flödeshämmare (Adalat, Cardizem, Norvasc?), långverkande nitroglycerin (Imdur, Ismo, Fem-mono) och kortverkande nitroglycerin (Nitromex, Sorbangil, Suscard).
Betablockerare minskar hjärtats syreförbrukning genom att sänka pulsen, minska hjärtmuskelns sammandragningskraft och sänka blodtrycket som hjärtat har att pumpa mot.
Calciumflödes-hämmare sänker också blodtrycket och pulsen.
Både långverkande-och kortverkande nitroglycerin har en lite mer komplicerad verkningsmekanism.I viss mån vidgas hjärtats kranskärl, med förbättrad blodtillförsel som följd, men den viktigaste effekten anses vara en vidgning av kroppens vener vilket minskar återflödet av blod till hjärtat. Följden blir att hela hjärtat kommer att rymma mindre mängd blod med minskad utspänning av höger och vänster kammare som följd och därmed mindre syreförbrukning.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför måste jag vänta så länge på operation?

Kranskärlssjukdom är en mycket vanlig sjukdom i västvärlden.By-pass operation och ballongbehandling har inneburit att patienter numera kan bli helt besvärsfria och inte bara få symtomlindring av läkemedelsbehandling. Därför kräver patienter i allt större utsträckning att få bli opererade eller ballongbehandlade vilket successivt leder till allt längre vänteköer.Dessa ingrepp är naturligtvis mycket mer resurskrävande än de läkarkontroller som var den enda behandlingen tidigare.
Som regel är väntetiderna kortare i länder där sjukvården är privat. Där attraheras resurser till gloriös och för läkare ekonomiskt givande verksamhet eftersom ingen statlig styrning sker. I Sverige ansvarar landstingen och staten för sjukvården och tvingas fördela resurserna till många olika specialiteter såsom åldringsvård, reumatiska sjukdomar, psykiatri o.s.v.Privata vinstintressen i sjukvården kan i bästa fall driva fram snabbare genomströmning av patienter i vissa vårdformer men behöver inte nödvändigtvis innebära en garanti för hör vårdkvalitet. Detta är en politisk fråga där t.ex.Sverige och U.S.A.har olika syn.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför kommer läkarintygen så sent till Försäkringskassan?

Detta har sannolikt att göra med läkares arbetssituation. All sjukvårdspersonals främsta uppgift är ju att diagnostisera och behandla sjukdomar. Det finns nog en tendens hos läkare att bedöma intyg och annat pappersarbete som mindre viktigt, eller i varje fall något som får vänta tills man får bättre tid. Har man då dåligt med tid så kan det gå några veckor innan intyget blir skrivet. Varför är då läkare så upptagna.Några orsaker finns beskrivna i svaret till Fråga 1.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur länge kan man ha ett stent i kranskärlet utan att känna av det?

Stent har använts sedan början av 1980-talet(?) så hur det går på längre sikt än så vet man inte. Stent är ett metallnät (oftast av rostfritt stål), som är krympt på en avlång , tom, aldrig uppblåst ballong. Ballongen sitter på ett ihåligt skaft och föres ut i kranskärlet uppträdd på en mjuk metalledare, som man strax innan har fört ut i kranskärlet, förbi förträngningen. Vid förträngningen blåses ballongen upp med högt tryck(6-15 atmosfärer) och stentet trycks då mot kärlväggen samtidigt som förträngningen vidgas. När man efter c:a 30 sekunder släpper på trycket i ballongen, sitter stentet kvar, expanderat, som en armering av kärlväggen.Ballongen släpper från stentet och kan backas ut ur kranskärlet. Under den närmaste veckan växer slemhinnan inne i kranskärlet(endotel) över stentet så att det fr.o.m. nu kommer att ligga inne i kärlväggen.
Den första tiden kan stentet ge upphov till en inflammatorisk reaktion i kranskärlet som möjligen också kan påverka hjärtsäcken som ligger tätt över kranskärlen på hjärtats yta. Man kan då få en skavande, svidande känsla mitt i eller till vänster i bröstet, som ofta förvärras av djupa andetag.Obehaget påminner inte om kärlkramp utan har en annan karaktär. Dessa besvär brukar upphöra inom den närmaste månaden efter ingreppet och är helt ofarliga.Ibland behöver man behandling med inflammations-hämmande läkemedel av samma typ som brukar användas vid ledinflammation. Besvär av stent efter tre månader är mycket ovanligt.
Någon gång kan det vara svårt att skilja övergående stentbesvär från återfall i kärlkramp p.g.a.att kranskärls- förträngningen har kommit tillbaka. Man får dåibland göra en ny kranskärls-röntgen för att få klarhet.

Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vilka är fördelarna med och nackdelarna av kolesterol-sänkaren Zocord?

Zocord är en s.k.statin (Simvastatin) som sänker kolesterolnivån i blodet genom att blockera kolesterolets ämnesomsättning. I en mycket stor svensk undersökning (4S) har man visat att Zocord förbättrar överlevnaden under 4(?) års uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom och förhöjd kolesterolnivå(?). De vanligaste biverkningarna av Zocord är muskelvärk, leverpåverkan med förhöjning av leverfunktionsprover (ASAT,ALAT).Skulle detta inträffa måste man byta till ett annat kolesterol-sänkande preparat, t.ex. en annan statin (Lipitor, Pravachol, Bezalip, Lopid) eller någon annan typ av kolesterol-sänkare, t.ex Questran, Lestid, Nicangin.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Jag känner att mitt hjärta slår oregelbundet - vad skall jag göra?

De flesta människor, även friska, har oregelbunden hjärtverksamhet (arytmi) någon gång under ett dygn, vilket man kan se genom att registrera varje hjärtslag under 24-48 timmar på en liten ekg-bandspelare som man kan bära på sig i skärpet utanför sjukhus.Det vanligaste är att man inte känner av sina extraslag.Ibland kan det kännas som om hjärtat höll på att stanna vilket beror på att ett för tidigt hjärtslag oftast följs av en förlängd paus till nästa slag och det är pausen som patienten känner av. De personer som själva känner av oregelbunden hjärtverksamhet har alldeles säkert extraslag, men ofta är symtomen borta just under registreringsdygnet och man ser då inget konstigt.
Som regel är extraslag helt ofarligt, speciellt om man inte har en känd hjärtsjukdom, men för att vara helt säker, måste man se rytmrubbningen på ekg.
Enstaka extraslag eller hjärtfrekvens mellan 40 slag per minut på natten och 160 på dagen saknar oftast betydelse.Om hjärtat ibland går fortare än 160 eller långsammare än 40, speciellt om patienten samtidigt har besvär i form av yrsel, svimningskänsla, bröstsmärtor etc, kan det finnas anledning att starta förbyggande läkemedelsbehandling eller operera in en pacemaker.
En pacemaker startar när hjärtfrekvensen sjunker under en viss förutbestämd nivå och förhindrar alltså att hjärtat går för långsamt. Snabb hjärtverksamhet påverkas inte av en vanlig pacemaker. Ibland måste man kombinera läkemedelsbehandling mot perioder med snabb hjärtverksamhet med pacemaker mot perioder med långsam hjärtverksamhet.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vart ringer jag om jag får ont i bröstet?

Plötsligt uppträdande bröstsmärtor kan bero på många saker men man måste alltid i första hand misstänka hjärtinfarkt eftersom det kan ge upphov till livsfarliga komplikationer som kräver behandling av sjukvårdskunnig personal. Ring därför alltid 112 för att rekvirera ambulans, om det inte är uppenbart att dina besvär beror på något annat, t.ex.revbensfraktur.
Om du har kärlkramp (angina pectoris), så är ett kärlkrampsanfall svårt att skilja från hjärtinfarkt.Den vanliga rekommendationen är att taga en nitroglycerin-tablett under tungan och vänta 10 minuter. Om inte smärtan har försvunnit efter 10 minuter kan man taga en tablett till. Om man fortfarande, efter totalt 20 minuter, har bröstsmärtor så rör det sig sannolikt om hjärtinfarkt och man bör ringa 112 för ambulans.
Ring 112 och säg att du har bröstsmärtor! Ring inte först till släkt och vänner! De kan inte göra något och livshotande komplikationer kommer ofta plötsligt.Ambulanspersonalen är tränad att behandla eventuella komplikationer till hjärtinfarkt.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Var finns närmaste "Kom-igång-grupp"/Hjärtgympa?

Rehabilitering i samband med hjärtsjukdom skötes av Avdelningen för sjukgymnastik på sjukhuset. Sjukgymnastiken brukar påbörjas redan på vårdavdelningen av sjukgymnaster som är knutna till avdelningen.
Efter att man har kommit hem från sjukhuset är man ofta inbokad 2 gånger per vecka i en "Kom-igång-grupp" eller annan typ av sjukgymnastik i öppen vård. Denna rehabilitering brukar pågå 2-3 månader men kan vid behov förlängas.Gruppträningen består som regel av muskel- och rörlighetsträning samt konditionsträning på testcykel under ekg-kontroll. Om allvarliga symtom skulle uppträda under träningen kan läkare på sjukhuset tillkallas.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vilka kontroller gör man efter PTCA?

Efter ballong-vidgning (PCI) för akut eller kronisk kärlkramp brukar man komma hem dagen efter ingreppet. Om akut PCI har gjorts i samband med akut hjärtinfarkt, brukar man få stanna kvar på sjukhuset ytterligare några dagar för kontroll av att hjärtinfarkten läker som den skall.
Vid hemgången får man mediciner ordinerade och en tid för återbesök hos läkare efter 4-6 veckor.Skulle nya besvär tillstöta under denna period bör man kontakta sjukhuset där ballong-vidgningen utfördes.1-månaders kontrollen kan göras på hemsjukhuset om man blev remitterad till PCI-kliniken.Ibland göres kompletterande undersökningar inför återbesöket, t.ex. arbetsprov, ultraljudsundersökning av hjärtat, hjärt-lung röntgen, blodprover etc.Vid återbesöket brukar man fr.a. fråga ut patienten hur han/hon mår samt se över den fortsatta medicineringen.De fortsatta kontrollerna kan därefter oftast överlämnas till distrikts-sjukvården.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad är lämplig föda?

Detta är en omfattande fråga som är svår att svara kortfattat på. Dessutom finns det flera olika åsikter om vilket som är det rätta svaret, om det nu finns ett enda rätt svar. Diet är av intresse ur flera synvinklar : vikt, sockersjuka (diabetes), åderförkalkning. Kroppsvikten bestämmes till stor del av balansen mellan tillförsel och förbränning av kalorier(ärftlig läggning spelar säkert också en roll).
Det kaloririkaste näringsämnet är fett och om man inte har ett tungt kroppsarbete, så bör man vara återhållsam med fett eller öka för bränningen med regelbunden kroppsaktivitet i form av löpning eller anna aktivitet.Vilken sorts fett man äter anses ha betydelse för åderförkalkning.Viss auktoriteter anser att man bör öka det relativa intaget av "fleromättat fett", d.v.s.sådant fett som finns i olja, margarin, fisk. S.k.omega-3-fettsyror i fisk kan t.o.m.sänka kolesterolhalten i blodet. Har man högt kolesterol så kan man sänka det med 10-15 % med diet men ofta måste läkemedelsbehandling också tillämpas.
Äggviteämnen (proteiner) anses som regel vara av godo, de deltager t.ex. i uppbyggnaden av muskler hos friska människor.
Sockerarterna (kolhydrater) bör väljas så att man minskar de som tages snabbt upp i blodet, t.ex. rent socker, bakverk, godis. De snabba kolhydraterna stimmulerar kraftigt insulinproduktionen vilket bidrager till fetma och ökar risken för sockersjuka .
Till slut finns det mängder med bra kosthandledningar i bokhandeln. Ät så att Kroppsvikt-index = boby mass index = BMI är mindre än 30. Beräknas på följande enkla sätt : din kroppsvikt i kg delat med din längd i meter x din längd i meter. KG vikt / meter längd i kvadrat.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Kan jag genomgå andra hjärt-kärl operationer efter detta?

Ja, man kan genomgå mer än en by-pass operation och även andra hjärtoperationer.Man kan också genomgå flera ballong-vidgningar (PCI). Har man genomgått en by-pass operation så brukar kirurgerna vara tveksamma till ytterligare en by-pass operation.Det beror på att en andra operation är tekniskt svårare p.g.a.sammanväxningar efter den första och därmed blir ofta riskerna större och resultaten sämre.Det är också risk för att man skadar de kärl som opererades in vid den första operationen och som fortfarande fungerar bra.Detta gäller speciellt den artär på bröstväggens insida som man ofta använder vid by-pass operation till hjärtats främre kranskärl. Ofta är detta det enda fungerande by-pass kärlet och det kan lätt skadas när man på nytt skall såga upp bröstbenet.I st.f.en andra by-pass operation, är det därför nästan alltid bättre att välja PCI, där riskerna är mindre och resultaten minst lika bra.
Ibland är dock PCI inte tekniskt genomförbart och då är by-pass operation enda alternativet.
PCI kan man i princip göra hur många gånger som helst, men ibland utvecklas kranskärls-sjukdomen på ett sådant sätt att en by-pass operation är att föredraga framför ytterligare PCI-försök.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur skall jag leva??

Se frågan : "Hur skall jag undvika en försämring?".

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur minskar jag risken för återfall?

Se frågan : "Hur skall jag undvika en försämring?".

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför finns det ingen som kan sammanfatta mina problem?

Varje läkare som har ansvar för en patient kan sammanfatta patientens problem. Vid varje sjukbesök hos läkare, journalföres uppgifter om patientens aktuella tillstånd samt pågående medicinering, planerad utredning samt resultat av kroppsundersökning, blodprovstagning och influtna undersökningssvar. Vid första besöket brukar man också notera tidigare sjukdomar samt riskfaktorer för sjukdom.
Alla dessa uppgifter kanske finna spridda på olika sidor i patientens journal, men i sjukhusjournaler brukar man avsluta varje sjukhusvistelse med en sammanfattning av patientens problem (epikris).
Varje patient har rätt att få en kopia av vilken del av journalen som helst.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur stor är risken att få hjärtinfarkt/kärlkramp och varför
är det så vanligt?

Risken för en frisk person att få hjärtinfarkt eller andra åderförkalknings-sjukdomar som tg.ex.kärlkramp i hjärta och i benen , stroke, bestämmes till stor del av hur många s.k.riskfaktorer personen har. Manligt kön och ålder är riskfaktorer, d.v.s.en man har högre risk än en kvinna, åtminstone före klimakterie-åldern (50- 55 års ålder) och ju äldre man är, ju större är risken.Andra viktiga riskfaktorer som ökar risken för att få hjärtinfarkt är ärftlighet, rökning, högt kolesterol, högt blodtryck, diabetes, övervikt, för lite motion.Har man flera av dessa riskfaktorer så adderar de sig till varandra, d.v.s.risken ökar snabbt.
Man skall också säga att man kan få hjärtinfarkt utan att ha en enda riskfaktor. Riskfaktorerna är mycket vanliga i dagen samhälle och därför är också åderförkalknings-sjukdomar vanliga. Om detta beror på kost och livsföring eller andra faktorer vet man inte fullt ut.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vilken roll spelar ålder för hjärtinfarkt?

Risken för åderförkalknings-sjukdomar ökar kraftigt med tilltagande ålder. Även om det finns 90-åringar som är helt friska så är dessa sjukdomar statistiskt mycket vanligare hos en grupp 80-åringar än hos en grupp 60-åringar. Varför det är så, vet man inte med säkerhet men det faktum att en äldre person har haft sina riskfaktorer under längre tid än en yngre spelar säkert en viktig roll.T.ex har högt blodtryck eller högt kolesterol fått ha sin skadliga effekt under längre tid hos en äldre person.Möjligen spelar kroppens åldrande i sig själv också en roll.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad spelar stress för roll vid hjärtinfarkt?

De flesta hjärtspecialister känner sig övertygade om att stress är en viktig riskfaktor för utveckling av hjärtinfarkt. Stress har flera effekter som borde vara ogynnsamma för hjärtat och blodkärlen, t.ex. förhöjning av blodtryck och puls, ogynnsam påverkan på kolesterol och blodsocker samt psykologiska effekter som rökning, för lite motion etc. Att man trots detta vet förhållandevis lite om stressens effekter på kroppen beror på att stress är svårt att definiera och att mäta. Vissa människor mår bra och blir harmoniska av att ha mycket att göra,kanske t.o.m. blir"stressade" av att has för lite att göra.

Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Hur mycket alkohol kan man dricka? Är whisky bra?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vilken roll spelar ärftligheten för hjärtinfarkt?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad spelar rökningen för roll vid hjärtinfarkt?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Varför får jag jämt ont i bröstet?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad är lämplig föda?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad är lämplig föda?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad är lämplig föda?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad är lämplig föda?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 


Vad är lämplig föda?



Åter till huvudmenyn
Åter till frågemenyn
Föregående fråga  Nästa fråga