LITEN "LÄROBOK" OM HJÄRTAT

Hjärtsäck (Pericardium)

Hjärtat är omgivet av en bindvävs-säck som består av ett inre lager som sitter fast på hjärtat och täcker dess yta, samt ett yttre lager som ligger som en säck runt hjärtat.Mellan de båda lagren finns en lite vätskemängd som gör att hjärtat, under sina pumprörelser, kan röra sig friktionsfritt mot omgivningen. Den vanligaste sjukdomen som drabbar hjärtsäcken är akut virus-inflammation (vanligt vid t.ex.påssjuka) som oftast självläker på några veckor. Typiskt symtom är bröstsmärtor som varierar i takt med andningen och som förvärras vid djupandning.

 
 

Hjärtmuskulatur (Myocardium)

Väggarna till hjärtats fyra hålrum - höger förmak, höger kammare, vänster förmak, vänster kammare,utgöres av hjärtmuskulatur. Vänster kammare är kraftigast (c:a 10 mm tjock) eftersom den pumpar blodet runt i hela kroppen.Höger kammare är lite tunnare (c:a 5 mm) eftersom den bara pumpar blod genom lungorna.De båda förmaken pumpar blodet in i respektive kammare, vilket inte kräver så stor pumpkraft och därför är de endast c:a 2-3 mm tjocka.

 
 

Blodets väg genom hjärtat (Centrala cirkulationen)

Till höger förmak kommer allt venöst blod från hela kroppen.Venöst blod är mörkt därför att det är syrefattigt (har avgivit syre ute i kroppens alla organ) och rikt på avfallsprodukter (har tagit upp dessa produkter vid förbränningen i alla kroppens organ). Från höger förmak passerar blodet ner till höger kammare när kammaren vidgar sig (diastole). När kammaren drager ihop sig (systole) pumpas blodet ut i lungkärlen och syresätts vid passagen genom lungorna. Vissa av avfallsprodukterna i blodet brytes ner till koldioxid och andas ut. Till vänster förmak kommer sedan det syresatta blodet som nu är renat från avfallsprodukter . Det är därför klart ljusrött.På samma sätt som det venösa blodet på höger hjärtsida, passerar artärblodet via vänster förmak ner i vänster kammare i samband med diastole och vid systolepumpas det ut i stora kroppspulsådern (aorta) till hela kroppen och även till hjärtats artärer (kranskärlen).Höger och vänster hjärthalva pumpar samtidigt, parallellt, höger kammare genom lungorna ochvänster kammare genom resten av kroppen.

 
 

Kranskärlen ( Coronar-artärerna)

Kranskärlen är de första artärerna som avgår från stora kroppspulsådern (aorta), precis efter aortaklaffarna.Det finns två kranskärl - höger och vänster kranskärl - men eftersom vänster delar sig efter en kort huvudstam i den främre och den bakre vänstra grenen ,så räknar man med tre huvudgrenar av kranskärlsträdet.Höger kranskärl löper i fåran mellan höger förmak och höger kammmare till undersidan av hjärtat och därefter i fåran mellan höger och vänster kammare, utefter skiljeväggens bakre del, fram mot hjärtspetsen. Höger kranskärl försörjer de tunnaste delarna av hjärtat nämligen höger förmak och höger kammare samt den bakre tredjedelen av kammarskiljeväggen.Vänster kranskärl delar sig snart i den främre grenen som löper ner på kammarskiljeväggens framsida och försörjer dess främre två tredjedelar samt vänster kammares framsida. den bakre vänstra grenen löper i fåran mellan vänster förmak och vänster kammare på baksidan av hjärtat och sänder grenar ut över vänster kammares baksida. Vänster kammare utför det största hjärtarbetet och har därför den rikligaste blodförsörjningen från kranskärlen.Vid hjärtskador p.g.a.försämrat blodflöde i kranskärlen (hjärtinfarkt) drabbas därför huvudsakligen vänster kammare.Kranskärls-anatomin kan variera avsevärt mellan olika individer men som regel men som regel är vänster kranskärl betydelsefullast eftersom det försörjer större delen av vänster kammare och kammarskiljeväggen.Varje kransartär åtföljes av en kransven som leder det syrefattiga hjärtblodet tillbaka till höger förmak (sinuscoronarius).

 
 

Hjärtklaffarna (Valvulae cordis)

hjärta.jpg
Hjärtmuskulaturen på förmaks-och kammarnivå skiljs åt av en bindvävs-skiva som isolerar muskelfibrerna i förmaken från muskelfibrerna i kamrarna.I denna skiva ligger de fyra öppningar genom vilka blodet genomströmmar hjärtat. Öppningarna kan stänga och öppna , i takt med tryckförändringarna i de fyra hjärtrummen, som uppkommer under hjärtats pumparbete.Stängninen av klaffarna sker med hjälp av tunna, segel-liknande, slemhinneveck från öppningens insida och där den rörliga fria kanten är förankrad i kammarens insida med en skotliknande sena/muskel. När blodet rinner in i de båda kamrarna från förmaken, står klaffarna öpna ner i kamrarna (diastole).I systole när kamrarna drager ihop sig, stänger klaffarna mot förmaken, som back-ventiler, så att inte blodet pumpas tillbaka upp i förmaken. I stället öppnas klaffarna till lungartären (arteria pulmonalis) och stora kroppspulsådern (aorta), så att blodet pumpas ut i lungorna respektive ut i kroppen. Vid nästa diastole stänger klaffarna till lungartären och stora kroppspulsådern så att det utpumpade blodet inte rinner tillbaka in i kamrarna. I stället öppnas på nytt flödet från förmak till kamrarna.

 
 

Hjärtats nervsystem (Retledningssystemet)

Hjärtats nervimpulser, som som utlöser ="#och pumparbetet, startar i en liten nervknuta som ligger inbäddad i höger förmaks-muskulatur (Sinusknutan). Denna knuta har förmågan att spontant starta nervimpulser, c:a 60 gånger per minut när man vilar (= 60 i puls), snabbare när man anstränger sig. Nervimpulserna sprider sig över förmaken, som drager ihop sig nästan samtidigt. Spridningen av impulserna från förmak till kammare kan endast ske via en liten nervstruktur som sitter mellen förmak och kammare i övre delen av kammarskiljeväggen (AV-knutan = knutan mellan förmak (atrium) och kammare(ventrikel)). Detta beror på att förmak och kammare skiljs åt av den elektriskt isolerande bindvävs-skivan där klaffapparaten är belägen. Detta är en viktig skyddsmekanism eftersom isoleringen hindrar godartade rytmrubbningar i förmaken att direkt sprida sig som livshotande rytmrubbningar i kamrarna.Från AV-knutan löper impulserna vidare, först i en kort gemensam nervstam (His'ska bunten) och sedan utni separata nerver till höger kammare (Höger skänkel) och vänster kammare (Vänster skänkel) varvid båda kamrarna drager ihop sig (systole) ungefär samtidigt.Därefter återställes spänningen i det elektriska nervsystemet så att det blit berett att reagera på nästa impuls från sinusknutan.Hela detta rytmiska förlopp kan registreras från kroppsytan, förstärkas och detaljanalyseras i form av ett elektrocardiogram (EKG).
åter till första sidan